De ungas rätt - Global rättvisa

  • Bild 1 av 13
  • Bild 2 av 13
  • Bild 3 av 13
  • Bild 4 av 13
  • Bild 5 av 13
  • Bild 6 av 13
  • Bild 7 av 13
  • Bild 8 av 13
  • Bild 9 av 13
  • Bild 10 av 13
  • Bild 11 av 13
  • Bild 12 av 13
  • Bild 13 av 13

De ungas rätt - Global rättvisa - är en ettårig resandekurs med fokus på engagemang i frågor om social rättvisa och miljörättvisa. Vi lär oss om grundläggande globala frågor och studerar politiska ideologier, aktivism och sociala rörelser. Under hösten tittar vi närmare på hur ungdomar engagerar sig i Sverige genom att praktisera på olika ungdomsorganisationer; och under våren åker vi till Bolivia och jämför ungdomars engagemang för rättvisa där. Spanska är en viktig del i kursen, liksom studier i Latinamerikakunskap. Ett effektivt sätt att både berätta om och skapa engagemang är att filma - därför satsar vi på att ge grundläggande och inspirerande kunskaper i filmandets konst.

KURSEN STARTAR HÖSTEN 2018.


Global rättvisa

Vi lever i en globaliserad värld - en värld av mångfald, rörelse och möten. Men också i en värld präglad av sociala orättvisor och miljöproblem. Vissa aktörer har oproportionerligt stor makt att påverka människors liv och miljö, medan andra aktörer marginaliseras och exploateras. Vi studerar globaliseringens uppkomst, dess kopplingar till kolonialismen, och dess konsekvenser för människor och miljö idag. Vi diskuterar strukturer och system som skapar rikedom och god miljö i vissa delar av världen och för vissa människor, medan de skapar fattigdom och miljöförstöring i andra delar och för andra människor. Vilken roll spelar vi i detta? Vilken roll spelar unga människor i Syd och i Nord?

Aktivism och sociala rörelser

Var helst det finns makt finns det motstånd. Världen över, i Sverige likväl som i Bolivia, reagerar människor på orättvisor. Människor går samman för att protestera, för att göra sina röster hörda, och inte minst för att visa att det finns alternativ, att andra världar är möjliga. Motstånd och mobilisering kan ta sig många olika uttryck. Vi studerar aktivism och sociala rörelser för att förstå dels varför människor mobiliserar sig, dels på vilket sätt de gör det och kanske framför allt vad vi kan lära oss av detta. Hur och varför organiserar sig unga människor för att göra sina röster hörda? Vilka idéer och visioner har man om social rättvisa och miljö- och klimaträttvisa?

Fokusfrågor
- miljö- och klimaträttvisa
- social rättvisa
- antirasism
- kvinnors rättigheter
- ursprungsfolks rättigheter
- sexuella rättigheter
- migration

Engagemang och information

Vi provar olika former av uttryck både för att skapa engagemang och sprida information:, som t. ex. skrivande, film, foto, sociala medier, gatuaktioner, craftivism (slöjd som aktivism), musik och muralmålning. Efter resan åker vi på en informationsturné till gymnasieskolor och organisationer för att berätta om våra erfarenheter och sprida vårt engagemang. Inför det arbetar vi med olika metoder och presentationsformer för att kunna nå ut med vårt budskap på bästa sätt.

Spanska

Under resan till Bolivia är det naturligtvis mycket viktigt att vi kan förstå och göra oss förstådda på spanska, därför lägger vi stor vikt vid spanskstudierna. Vi jobbar nivågrupperat, så både du som är nybörjare och du som har nått en hög nivå i spanska har goda möjligheter att utveckla ditt språk, såväl muntligt som skriftligt. Förutom de läroboksbaserade studierna är konversation, film och musik viktiga inslag. Efter avslutad kurs får man ett intyg på vilken nivå man uppnått, och detta intyg är giltigt att söka med för vidare studier.

Latinamerikakunskap

Vi studerar Latinamerikas historia fram till och med dagens politiska situation. Vi lär oss om kultur, sociala förhållanden, ekonomi och politik, och analyserar hur regionen har påverkats och påverkas av globaliseringen. När vi närmar oss resan till Bolivia snävar vi in perspektivet och studerar de förhållanden som är specifika för detta land, inte minst frågor om ursprungsfolkens situation både historiskt och just nu.

Arbetsmetoder

Vi forskar och integrerar olika arbetssätt, men utgångspunkten är alltid diskussioner och samarbeten i grupper, där alla bidrar och delar med sig av egna erfarenheter och reflektioner. Vid sidan av de teoretiska studierna gör vi studiebesök, bjuder in gästföreläsare och går på föreläsningar och utställningar. Närheten till Göteborg gör att utbudet är stort. Varje år besöker vi dessutom Bokmässan, Göteborg Filmfestival och Mässan om mänskliga rättigheter (MR-dagarna). Som studerande har du stort inflytande på innehållet i kursen.

Lite om fältstudieresan till Bolivia i februari-mars

Under ca 8 veckor vistas vi i Bolivia, ett fascinerande land med stor kulturell mångfald och en dramatisk historia och som befinner sig mitt uppe i en spännande politisk process där stora grupper som tidigare var marginaliserade och exkluderade från den formella politiska scenen nu tar plats och gör sina röster hörda. Vid en första anblick kan Bolivia tyckas vara kaotiskt. Men Bolivia kan faktiskt sägas vara ett av världens mest organiserade samhällen. Barn, ungdomar, arbetare, bönder, skoputsarpojkar – alla är organiserade i alltifrån fackföreningar, politiska partier och ursprungsfolksorganisationer till kultur- och miljöorganisationer, och det gör Bolivia till ett oerhört spännande land att vistas i, inte minst om man är intresserad av frågor som rör social rättvisa, miljörättvisa, aktivism och sociala rörelser.

Spanskstudier i Sucre
De två första veckorna tillbringar vi i Sucre, Bolivias konstitutionella huvudstad. Där bor vi hos familjer, pluggar spanska, gör studiebesök och utflykter, och deltar i kulturella aktiviteter. Det är ett bra sätt att lära känna landet och komma in i språket och kulturen. En av utflykterna går till Potosí, där vi får komma in i gruvan och höra om förhållandena där, både vid tiden för kolonisationen och nu.

Praktik på ungdomsorganisationer i La Paz och El Alto
Under fyra veckor gör vi praktik i La Paz och El Alto. Vi samarbetar med en rad organisationer där ungdomar på olika sätt är engagerade i frågor om klimat och miljö, antirasism, social rättvisa, kvinnors rättigheter, sexuella rättigheter, mm. Under tiden på praktikplatsen handlar det om att ha utbyte med människor man möter och lära av varandra. De flesta praktikplatser brukar hjälpa till att hitta familjeboende. Även under denna period deltar vi i kulturevenemang, gör studiebesök och utflykter.

En ledig vecka före hemresan
Efter praktiken återstår en ledig vecka, då man kan passa på att se sig om och på egen hand uppleva Bolivia. Handledare från skolan finns med på resan.

Vi samarbetar med Svalorna Latinamerika, både i Sverige och i Bolivia. Vi lär oss av deras kunnande när det gäller rättvisefrågor, organisation och engagemang. När vi är i Bolivia är de ett stort stöd i fråga om praktikplatser och studiebesök, och när vi kommer tillbaka hem är de med och planerar och finansierar informationsturnén.

Antal kursplatser: 16
Plats: Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Möjlighet till trevligt internatboende.
Förkunskaper: Motsvarande treårigt gymnasium.
Kostnader: 1.500 kr till kursmaterial, studiebesök och utgifter i samband med Filmfestival och mässor. Därutöver tillkommer kostnaderna för fältstudieresan (resa och uppehälle). Fältstudiekostnader står du själv för, och man kan söka merkostnadslån från CSN.
Intyg: Personligt kursintyg som redovisar kursmoment och den enskilda deltagarens fördjupningsarbete och speciella styrkor. Separat intyg i spanska som är giltigt att söka vidare på.
Ansökan: OBSERVERA ATT KURSEN GÖR ETT UPPEHÅLL LÄSÅRET 2017-2018, FÖR ATT STARTA IGEN HÖSTEN 2018. Välkommen in med din ansökan!

För information kontakta Billströmska folkhögskolan tel. 0304-67 65 70 och fråga efter Gunilla Forsman, eller skicka dina frågor till E-postadress

Efter avslutad kurs: Kursen öppnar inte vägen till högre studier i formell mening men kan ha avgörande betydelse vid antagning till olika utbildningar och anställningar som har beröring med de olika kursmomenten. Många tidigare kursdeltagare vittnar om kursens betydelse för fortsatta yrkesval, som t. ex socionom, lärare, och miljövetare. 

Läs gärna inläggen från resan i Bolivia på årets blogg

Några vanliga frågor om De ungas rätt – Global rättvisa
med svar av kursdeltagare från läsåret 15/16: 

1. Hur är din uppfattning av kursen i allmänhet? Innehållet, upplägget?

Jag är väldigt nöjd med kursen och tycker att det har varit ett intressant år.

Innehållsmässigt har vi fokuserat mycket på att lära oss om Latinamerika, dels historia men också nutida förhållanden. Det som är roligt med kursen är att vi har haft många olika ”examinationsformer” (vilket är ett starkt ord då man inte betygsätts i kursen utan gör det för sitt eget lärande).

I början hade vi ett grupparbete om de olika civilisationerna, ex. aztekerna i mitt fall, som resulterade i en kreativ redovisning där några hade rollspel, några musik och några utskrivna bilder som blev som en liten utställning i klassrummet, vilket var roligt. Vi har också fått läsläxor med instuderingsfrågor och även tilldelats varsitt land som vi sedan redovisade traditionellt med Power Point inför klassen.

Jag tycker lektionerna kring olika globala rättvisefrågor har varit väldigt intressanta för vi har haft ett tema i veckan/under två veckor under hela hösten. Det har inte blivit jättedjupt om alla ämnen, men man känner att man fått mer koll inom massa olika områden, t.ex. världshandeln, kolonialismens spår, kvinnors rättigheter i Bolivia och fairtrade-märkningens betydelse bland många andra. När vi jobbade med GMO och olika miljöproblem samarbetade vi med naturklassen, vilket var kul för att få lite olika perspektiv.

Jag tycker framförallt att spanskupplägget fungerat bra. Jag har själv läst spanska hela högstadiet och gymnasiet och hamnade därför i den mer avancerade gruppen med tre andra som läst lika mycket. Sedan har det också funnits en grupp för nybörjare som har fått jobba utifrån sina förutsättningar. Detta har gjort att båda grupperna har kunnat utvecklas och vi i min grupp har inte drabbats av att alla inte läst spanska innan.

Vi har också gjort många saker utanför klassrummet, exempelvis deltagit i Bokmässan, där vi fick måla en muralmålning, och på MR-dagarna i Göteborg, där vi lyssnade på många väldigt intressanta föreläsningar om mänskliga rättigheter. Vi har också fått besöka ett boende för ensamkommande barn, gått på teater och deltagit i manifestationer. Igår var vi i ett naturskyddsområde och städade stränder från skräp som flutit iland, vilket var väldigt lärorikt.


2. Hur är stämningen på skolan/i klassen? Fick ni bra förutsättningar att lära känna varandra i början?

Vi har en superhärlig stämning i vår klass. Eftersom vi bara har varit nio personer så har man verkligen kunnat lära känna alla väldigt bra och då alla också bott på internatet som finns så har vi umgåtts mycket och kommit varandra nära. Det är roligt att umgås så intensivt och att alla har samma värderingar som en själv. Det är verkligen kompisar man kommer att hålla kontakten med.

Skolan är rätt uppdelad i grupper och de allra flesta umgås mest med dem i sin egen klass, vilket är rätt förståeligt då alla har så olika inriktningar och skolaktiviteter som gör att man umgås mycket med klassen även utanför klassrummet. Det är dock en trevlig stämning på skolan och det funkar bra att bo i korridor då de allra flesta är skötsamma och håller rent i köken och turas om att hänga i vardagsrummen.

Första veckan hade vi flera lära-känna-övningar. I klassen fick vi göra intervjuer två och två och en lektion satt vi med Petra, den andra läraren, i biblioteket och pratade om oss själva och våra tankar kring året som skulle komma. Vi hade också en heldag när man tävlade korridor mot korridor, vilket gjorde att man lärde känna sin korridor bättre, där det oftast bara bor en eller två från varje klass.  Vi har under året också haft en del skolfester på en bygdegård i närheten, vilket har varit kul.

Under hösten samlade vi in pengar till våra organisationer i Bolivia och då gjorde vi olika events på skolan, bl.a. ett nittiotalsdisco och en biokväll i aulan. Vi har också bakat till föreställningar med musikklassen och till kvällar i skolkaféet. Det har bidragit till att klassen kommit varandra närmre.


3. Ungefär hur mycket kostar resan för en elev?

Kostnaden för resan skiljer lite från år till år, framförallt beroende på vad eleverna i klassen väljer att göra den sista veckan i Bolivia då man nämligen är ledig. Vissa stannar kvar i La Paz och bor på billigt hostel och sparar därmed pengar, medan andra reser runt i landet. Jag och min klass såg till att åka på helgutflykter varje helg och var också ute och reste den lediga veckan.

För mig gick resan på ungefär 28 000 kronor, inklusive flygresan tur och retur som kostade 13 000 kronor.
Men 15 000 kronor för två månader med boende, mat och resor varje helg blir ändå en rätt billig summa, då Bolivia är ett billigt land för en svensk.

4. Hur var organisationen kring resan? Fanns det en tydlig plan? Kändes det tryggt? Fanns lärare att kontakta?

Hela hösten läste vi om Bolivias historia och nutida situation med kultur, politik och geografi, vilket gjorde att hela klassen kände sig väl förberedda när vi väl kom till landet eftersom vi visste om bakgrunden till mycket som vi stötte på. Vi fick ett preliminärt schema innan vi åkte iväg så att vi visste ungefär vilka utflykter vi skulle göra gemensamt med Gunilla och vilka datum vi skulle byta ort.

Inför praktikplatserna så fick vi se eventuella filmer som fanns från tidigare klasser och även berättat för oss av Gunilla vad de olika organisationerna hade för olika inriktningar. Vi fick sedan önska plats och alla utom en fick platsen man önskat, då för många önskat samma organisation.

Jag kände mig trygg hela Boliviaresan. Handledarna på min organisation (Albor) var väldigt hjälpsamma och tipsade mig om saker man borde göra och saker och ställen man borde undvika. Familjerna man bor i är också trygga och man rör sig oftast under ”säkra” timmar och ibland även med någon från lokalbefolkningen.

Vi kunde ringa eller skicka meddelanden till Gunilla hela tiden och i La Paz bodde hon på ett hotell centralt som alla visste var det låg och dit man hade kunnat gå om något hade hänt. Under slutet av resan kom också en kvinna som heter Mirna, som är från Bolivia men numera gift och bosatt i Sverige, som vi haft kontakt med hela hösten. Hon kunde hjälpa oss med råd kring kulturkrockar och när Gunilla åkte hem när det var två veckor kvar av resan kunde vi vända oss till henne istället.


5. Vad krävs av en för att läsa en sådan här kurs? Är det mycket självständigt/gruppbaserat arbete? Är det något särskilt en ska vara förberedd på?

För att läsa på kursen kan det vara viktigt att vara intresserad av mänskliga rättigheter och ha en vilja att lära sig mer om olika rättvisefrågor. Redovisningsformerna har varierat mycket och ibland har det varit enskilt arbete, ibland grupparbeten två och två eller halvklasstorlek. Eftersom man inte betygssätts så behöver man inte känna något krav på att prestera, vilket jag tycker har varit skönt efter att ha läst samhällsprogrammet på gymnasiet. Med spanskan behöver man inte heller ha några förkunskaper, utan bara en vilja att lära sig (mer). För mig och resten av klassen har vi lärt oss nästan allt vi kan om Latinamerika under det här året, eftersom det i princip inte finns med i svensk undervisning annars.

 Jag tror inte det är något speciellt man behöver vara beredd på, förutom ett intressant år där man lär känna många nya människor! Något jag tänkte från början som inte blivit av i så stor utsträckning var att jag tänkte att jag skulle hänga i Göteborg mycket. Det har blivit en del besök absolut, men man har också nöjt sig mycket med att bara vara på skolan och ön och umgås med klassen.

Gunilla Forsman

Lärare, folkhögskola
Telefonnummer
E-post
Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:37